Homo narrans

 Under Citat, Filosofi, Människan

bibeln2

“Stora sinnen diskuterar idéer, vanliga sinnen diskuterar saker, små sinnen diskuterar människor” lyder ungefär ett citat som av vissa tillskrivs Eleanor Roosevelt, men om hon faktiskt sagt så är svårt att bevisa. Jag brukade gilla att använda mig av det citatet när andra i min närhet skvallrade om saker, men det tänker jag sluta med nu. Anledningen heter en födelsedagspresent jag fick av min syster i våras – Sapiens: a brief history of mankindav Yuval Harari. Det är först nu under semestern som jag äntligen fått tid över att läsa boken, och den är minst sagt fascinerande. Inte bra, specifikt, men fascinerande.

I början av boken presenterar Harari ett par teorier som fastnat hos mig särskilt, och båda handlar om den intelligenta revolutionen som skedde för någonstans mellan 50 000 och 70 000 år sedan, när Homo Sapiens på riktigt spred sig ut från Afrika och började dels kolonisera andra delar av jordklotet och dels tränga undan andra människoarter som fanns på den tiden. Många forskare verkar ense om att det som särskiljer människan från andra djur är vår intelligens, och ett synligt sätt det manifesteras på är vårt språk. Många andra djur visar prov på olika former av kommunikation, både verbal och icke-verbal – men enkom människan är förunnad ett så nyanserat och välutvecklat språk som vi har. Den ena teorin till varför den intelligenta revolutionen skedde baseras på det.

Den andra teorin, som jag tycker om mycket mer, beskriver hur människor och andra primater fungerar i grupp. Harari argumenterar för att upp till ungefär 150 människor kan samexistera hyfsat konfliktfritt och samarbeta mot ett gemensamt mål utan någon formell hierarki. Detsamma gäller framförallt schimpansen som uppvisar social förmåga nog att ungefär emulera människan i mindre sociala kontexter. Men – undrar säkert ni – hur förklarar då Harari det faktumet att människan existerar i mycket större sociala kontexter? Vi samexisterar och samarbetar i enorma konstellationer; hela nationer, världsreligioner eller multinationella företag bygger på, enligt Harari, samma sociala princip: människan har en förmåga till fiktion.

Ta religion, som ett exempel. Oavsett vad du tror på tror jag att du skriver under på att någonstans norr om 99% av alla världens tvåtusen religioner bygger på fiktion. Ta ett exempel som mänskliga rättigheter. Dessa är inte naturvetenskapliga principer – de existerar därför att vi tror på dem och därmed enats om att följa dem. De är fiktion, i slutändan.

Människans stora fördel, enligt teorin Harari presenterar, är att människan dels har en förmåga till berättande och dels har en förmåga att tro på berättelser.

Själv tycker jag att det är fascinerande, och en väldigt romantisk tanke – att det är historieberättandet som gjort att vi människor kunnat enas inom enorma sociala grupper, bilda enorma civilisationer och kolonisera en hel planet.

Jag har heller aldrig varit entusiastisk över namnet homo sapiens (förnuftig människa, eller vis människa) på vår art, då vi ideligen uppvisar drag som tyder på brist på förnuft. Istället vill jag propagera för homo narrans – den historieberättande människan.

RK.

Läs Även
Comments
  • Stefan
    Svara

    Väldigt intressant ämne och bra skrivet. Själv brukar jag däremot betrakta mig själv som “Homo Novus” men det gäller bara mig, inte arten i almänhet.

Kommentera

Contact Us

We're not around right now. But you can send us an email and we'll get back to you, asap.

Skriv och tryck Enter för att söka