Mensasmart artikel

 Under Mensasmart, Samhällsvetenskap, Sociologi

Mensaner läser just nu:

“Färre män blir pappor

Även i ett så jämlikt land som Sverige sker partnerval enligt traditionella mönster. Män som är lågutbildade och har låga inkomster har allt sämre utsikter att kunna bilda familj.

Författare: Henrik Höjer

Publicerad:

2018-09-27

Det är stor skillnad mellan män och kvinnor vad gäller hur många som blir föräldrar – och klyftan växer.

I ett nytt forskningsprojekt håller ett par nationalekonomer vid Stockholms universitet på att nysta i denna fråga. Omkring 22 procent av de 45-åriga männen i Sverige har inte blivit föräldrar – bland kvinnorna är andelen ungefär 13 procent. Och klyftan växer. Det framgår av en ny artikel i den vetenskapliga tidskriften Ekonomisk Debatt.

Den största anledningen till att män inte blir föräldrar är att de saknar partner, enligt flera tidigare studier. Partnerval sker enligt traditionella mönster även i ett relativt jämställt land som Sverige. Det är betydligt mer sannolikt att en man med låg utbildning och låg inkomst är ofrivilligt barnlös än en man med hög utbildning och hög inkomst.

– En man som slarvar med sin karriär löper risk att bli utan barn, säger Anne Boschini.Och det räcker inte att vara välutbildad, han bör tjäna bra också, visar vår studie.

Anne Boschini är docent i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, och medförfattare till artikeln i Ekonomisk Debatt.

– Vi befarar att denna utveckling kommer att fortsätta, eftersom kvinnor tenderar att utbilda sig mer än män, säger hon.

Just mannens inkomst är en faktor för att bli förälder som har blivit allt viktigare över tid. På 1970-talet hade 28 procent av de 45-åriga männen med låg inkomst inte fått barn. Nu på 2010-talet är andelen 41 procent.

– Om man ska uttrycka sig rakt på sak handlar det om att fattiga män inte blir fäder, säger Marianne Sundström, professor i arbetsmarknadskunskap vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Även hon är medförfattare till studien.

– När det gäller barnafödande har oftast kvinnor stått i fokus för forskningen. Det är dem som man historiskt har haft bäst information om, fortsätter hon.

Därför har det inte funnits lika mycket kunskap om gruppen män som aldrig blir pappor. Men i det nystartade forskningsprojektet ska Marianne Sundström och hennes kolleger ta reda på mer.

Att färre män än kvinnor blir föräldrar är känt sedan tidigare. Och i de flesta samhällen som har studerats, är det just de fattiga männen som blir utan kvinnor och barn. Men det är mindre känt att gruppen barnlösa män växer i Sverige.

– Män som inte lyckas på arbetsmarknaden går helt enkelt inte hem hos kvinnorna, säger Marianne Sundström.

– Vår studie säger rätt mycket om det här förhållandet i stort. Dessa män riskerar ju också att få en ensam ålderdom. Barn brukar ofta hjälpa sina gamla föräldrar.

Marianne Sundström betonar också att dagens nya tekniker som kan motverka barnlöshet, som IVF och spermadonation, främst hjälper kvinnor att bli föräldrar.

Även hälsa och livsstil påverkar sannolikt möjligheten att bli pappa, men hur och i vilken omfattning återstår att ta reda på. Fler resultat är alltså att vänta.

Det som hittills är klarlagt är att andelen som är barnlösa vid 45 års ålder har ökat bland svenska män sedan 1991 och sjunkit på senare år bland kvinnor. Forskarna ser också att de män som blivit pappor före 45 års ålder har betydligt högre inkomster än de som saknar barn. Inkomstskillnaden har vuxit de senaste decennierna och är nu i snitt drygt 100000 kronor om året. För 20 år sedan var skillnaden hälften så stor i inflationsjusterade kronor.

Även männens utbildning är viktig. Bland 45-åriga män som bara har grundskoleutbildning är nästan 30 procent barnlösa (se grafik nedan). Bland jämngamla män med högskoleutbildning är andelen strax under 20 procent. Även här har klyftorna ökat på senare år – allt fler lågutbildade män blir aldrig pappor.

Men även i de grupper som har högre utbildning syns tydliga skillnader. Bland civilekonomer, jurister, läkare och civilingenjörer tjänar de 45-åriga män som blivit fäder betydligt mer än sina barnlösa manliga kolleger i samma ålder.

– På sätt och vis för ju kvinnorna den här ojämställdheten vidare eftersom de premierar män med höga inkomster, säger Marianne Sundström

Och inkomst – där spridningen är mycket större bland män än bland kvinnor – verkar vara en viktigare faktor än utbildning. Av en doktorsavhandling vid Stockholms universitet 2017 framgår det att i de par där kvinnan har högre utbildning än mannen, så tjänar mannen ändå i regel mer än kvinnan.

”Statistiken, både i Sverige och internationellt är entydig – när det gäller att välja partner ratar kvinnor i allmänhet män som har lägre utbildning än de själva och/eller som står under dem på den etablerade yrkessociala rangskalan.” Så skrev Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, i en artikel 2013. Han påpekar att parbildningen är asymmetrisk, på så vis att män väljer nedåt och kvinnor uppåt. Enligt en enkätundersökning som har genomförts i 30 länder om framtida partnerval, rankar långt fler unga kvinnor än unga män den tilltänkta partnerns ”framtida intjäningsförmåga” som en viktig faktor i sammanhanget.

Bland män i Sverige i åldrarna 25 till 45 år som har ett akademiskt arbete lever 73 procent i ett hushåll med barn. Bland arbetslösa eller långtidssjukskrivna män i samma ålder är siffran 23 procent. För jämnåriga kvinnor finns ingen sådan koppling till ställningen i arbetslivet.

– Dessa siffror är inget för vekhjärtade romantiker, utbrister Bo Rothstein när jag ringer upp honom.

Statistiken är kanske brutal, men troligen är människor inte så cyniska som det kan verka.

– Mycket talar för att de flesta söker upp grupper där potentiella partner kan tänkas finnas – och sedan med känslorna väljer en individ inom denna grupp. Det finns ett gammalt ordspråk för unga kvinnor: ”Don’t marry for money. Go where the money is, and then marry for love”, säger Bo Rothstein.

Låg utbildning bäddar för barnlöshet

Källa: ”Ekonomisk debatt”, bearbetat av FoF.

Han ser tre övergripande tänkbara förklaringar till det asymmetriska partnervalet. En är ekonomisk och tar fasta på att kvinnor är medvetna om att de blir diskriminerade på arbetsmarknaden och därför kompenserar sig på partnermarknaden.

En annan är mer historisk och utgår från att kvinnor har sett att det främst är pappan som har försett hemmet med resurser. Detta har gett kvinnan en sorts information om vilka män som är bra fäder.

Den tredje är mer demografisk – i de flesta par är mannen två till tre år äldre än kvinnan, och detta är en delförklaring till att mannen i regel är den som tjänar mer. Eftersom denna rubbning en gång har uppstått, kanske eftersom flickor och pojkar kommer i puberteten i olika ålder, blir det automatiskt så att männens jämnåriga kvinnor redan är upptagna, varför männen får leta bland yngre kvinnor.

– Detta bekräftas av en mängd kontaktannonser som jag undersökte en gång i tiden, berättar Bo Rothstein. Män tittar nedåt i åldrar och kvinnor tittar uppåt.

Han ser detta som en viktig delförklaring till den ojämlikhet som uppstår i samband med att par får barn.

– Det är när barnen kommer som det ofta går fel vad gäller jämställdheten inom en relation, säger han.

– Då utsätts ett förhållande för ekonomisk press – man behöver större bostad och säkrare bil – och då kan det för båda parter förefalla bäst att den som tjänar mest anstränger sig mer på arbetsmarknaden. Den som är tre år äldre i 25–30-årsåldern är i regel mer etablerad, och då blir det naturligt att det blir mannen som satsar på karriären.

Den som förlorar dessa första viktiga förhandlingar har sämre utgångsläge inför framtida förhandlingar om jämställdhet.

– De som arbetar allra mest i hela Sverige är småbarnspappor. Det är rationellt i ett kort, privat perspektiv. Men det gynnar inte jämställdheten, säger Bo Rothstein.

Trenden att en ökande andel män aldrig blir föräldrar ser ut att kunna fortsätta, eftersom allt fler pojkar misslyckas i skolan. Det är en utveckling som har pågått i drygt 15 år. Nästan 21 procent av de pojkar som gick ut nian 2017 blev inte behöriga till gymnasiet (bland flickorna är siffran drygt 13 procent). Detta är en snabbt växande grupp, och många av dem har utländsk bakgrund, visar statistik från Skolverket.

– Detta är mycket illavarslande, framför allt för dem själva, säger Bo Rothstein. De blir förlorare i flera led. De kommer att förlora på arbetsmarknaden, och i förlängningen på partnermarknaden och slutligen i social respekt.

Män som är frustrerade över sin situation riskerar att ta ut detta genom kriminalitet, missbruk eller politisk extremism.

– Ett samhälle där denna grupp ökar kan bli lite bökigt, fortsätter Bo Rothstein. Och detta är ett växande samhällsproblem. Och så länge kvinnor vill gifta sig uppåt blir ju dessa män över.

Vad ska då en ung man tänka på för att inte bli ratad? Marianne Sundström är tydlig:

– Skaffa en bra utbildning och ett bra jobb, säger hon. Undvik kriminalitet och för mycket alkohol. Du behöver nog inte vara så snygg, men du bör vara presentabel, för att använda ett gammeldags uttryck.”

Läs Även

Kommentera

Contact Us

We're not around right now. But you can send us an email and we'll get back to you, asap.

Skriv och tryck Enter för att söka