Hur ska jag rösta?

Posted 12 september, 2026

Ni läsare har inkommit med ett hundratal mejl med frågor om hur man borde rösta smartast i detta val.

Här är 10 för- och nackdelar med sittande regering och om rödgröna vinner.

Borgerligt/Tidö:

Dessa lagändringar och reformer lyfts fram som framgångar för att öka tryggheten, stärka ekonomin för arbetande och återupprätta lag och ordning. [1]

1. Säkerhetszoner (Visitationszoner): Lagändringen trädde i kraft 2024 och ger polisen rätt att visitera personer och söka i bilar efter vapen eller sprängämnen inom specifika områden utan en konkret brottsmisstanke. [1]
2. Slopad straffrabatt för unga: Lagen ändrades så att unga myndiga personer (18–20 år) som begår grova brott inte längre automatiskt får mildare straff. [1]
3. Preventiv avlyssning: Polisen har fått laglig rätt att använda hemliga tvångsmedel, som avlyssning och dataavläsning, mot personer i gängmiljöer innan ett konkret brott har begåtts.
4. Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandring: Genomfört i flera steg för att minska låglönekonkurrensen och se till att utländsk arbetskraft inte understiger en viss lönenivå.
5. Skattesänkningar på arbete (Jobbskatteavdrag): Regeringen har genomfört ytterligare förstärkningar av jobbskatteavdraget för att öka drivkraften till arbete.
6. Slopad plastpåseskatt: Den omdebatterade skatten på plastbärkassar avskaffades helt i november 2024.
7. Sänkt skatt på drivmedel och sänkt reduktionsplikt: Genom sänkta bensin- och dieselbostäder samt minskad inblandning av biobränsle sänktes priset vid pump för hushåll och transporter.
8. Dubbla straff för gängkriminella: Lagändringar har införts som gör att koppling till kriminella nätverk fungerar som en försvårande omständighet och kan leda till dubblerade straffsatser.
9. Förenklade 3:12-regler för småföretag: Regel- och skatteändringar som förenklar schablonbelopp och gränsbelopp för ägare i fåmansföretag, vilket underlättar företagande. [1]
10. Utbyggnad av kärnkraft som energimål: Riksdagen röstade igenom att ändra Sveriges energimål från ”100 procent förnybart” till ”100 procent fossilfritt”, vilket juridiskt och ekonomiskt banat väg för ny kärnkraft. [1]

Dessa lagar och slopade stöd kritiseras av oppositionen, fackförbund och människorättsorganisationer för att öka klyftorna, skada klimatet eller hota rättssäkerheten. [1, 2]

Slopat klimatstöd (Klimatbonusen): En av regeringens första konkreta handlingar var att med mycket kort varsel avskaffa klimatbonusen för elbilar, vilket kritiserades för att bromsa den gröna omställningen.
Införande av vistelseförbud: En ny lag som ger domstolar och polis rätt att förbjuda en person att vistas inom ett visst geografiskt område, även om personen inte är frihetsberövad. Kritiker menar att det inskränker rörelsefriheten orimligt mycket.
Hårdare krav för anhöriginvandring: Lagstiftningen har stramats åt så att det blivit betydligt svårare att ta hit familjemedlemmar, bland annat genom höjda försörjnings- och bostadskrav.
Slopade permanenta uppehållstillstånd: Lagändringar som gör att tidsbegränsade uppehållstillstånd blivit den absoluta huvudregeln, vilket enligt kritiker skapar långvarig otrygghet och försämrar integrationen.
Nedskärningar i miljö- och klimatbudgeten: Genom sänkningen av reduktionsplikten har Sverige missat flera av sina klimatmål, och myndigheter som Naturvårdsverket har fått minskade anslag.
Utredning om ”angiverilag” (Informationsplikt): Regeringen valde att utreda en lag som ska ålägga kommunalt anställda (som lärare och vårdpersonal) att anmäla papperslösa till Polisen. Detta har lett till massiva protester från fackförbund och välfärdsanställda.
Slopat investeringsstöd för hyresrätter: Det statliga stödet för att bygga billiga hyresrätter togs bort, vilket kritiker menar har fördjupat krisen på bostadsmarknaden och minskat byggandet av bostäder för unga.
Minskat bistånd och slopat enprocentsmål: Regeringen övergav principen om att ge 1 procent av Sveriges BNI i bistånd och har styrt om biståndet till att i högre grad gynna svenska migrations- och handelspolitiska intressen.
Krav på skärpt medborgarskap (Längre hemvisttid): Processer har inletts för att ändra lagen så att det krävs upp till 8 års boende i Sverige (istället för 5 år) samt godkända språk- och samhällsprov för att bli svensk medborgare.
Nedskärningar inom folkbildningen: Anslagen till studieförbund och folkhögskolor har skurits ner kraftigt under mandatperioden, vilket kritiker menar slår hårt mot landsbygden och det livslånga lärandet. [1, 2, 3]

Det här röstar du för vid rödgrönt:

Dessa förslag lyfts fram som nödvändiga investeringar för att stärka välfärden, minska klyftorna och skynda på klimatomställningen.

1. Massiva tillskott till sjukvård och skola: Blockets viktigaste gemensamma krav är kraftigt höjda generella statsbidrag till kommuner och regioner för att stoppa nedskärningar och uppsägningar i välfärden.
2. Höjd reduktionsplikt och klimatsatsningar: Partierna vill återinföra eller behålla en högre inblandning av biobränsle i drivmedel samt satsa miljarder på industrins gröna omställning och förnybar energi (särskilt havsbaserad vindkraft).
3. Statligt investeringsstöd för bostäder: Att återinföra stöd för att bygga prisvärda hyresrätter och klimatsmarta bostäder, vilket de menar sätter fart på den krisande byggsektorn.
4. Bankskatt och skatt på övervinster: Förslag om att införa tillfälliga eller permanenta skatter på storbankernas och energibolagens extra vinster för att finansiera välfärden.
5. Rättvisa skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare: Fokus ligger på att sänka skatten för de med vanliga eller låga inkomster samt pensionärer, snarare än för höginkomsttagare.
6. Stärkt a-kassa och sjukförsäkring: Att behålla den högre nivån på arbetslöshetsförsäkringen och riva upp Tidöpartiernas skärpningar av sjukförsäkringen för att öka den ekonomiska tryggheten.
7. Avgiftsfri eller billigare kollektivtrafik: Särskilt MP och V driver på för kraftigt sänkta priser på tåg och lokaltrafik samt införandet av ett nationellt ”Sverigekort” för billigt resande.
8. Nej till ”angiverilagen”: Ett gemensamt och hårt motstånd mot förslaget att tvinga lärare och vårdpersonal att anmäla papperslösa, vilket de menar skyddar välfärdens yrkesetik.
9. Slopade vinstuttag i skolan: S, V och MP kräver ett stopp eller kraftiga begränsningar för aktiebolag att ta ut vinst från skattemedel inom skolan för att säkerställa att pengarna går till eleverna.
10. Återställt biståndsmål: Ett krav på att återgå till att ge 1 procent av Sveriges BNI i internationellt bistånd för att stärka Sveriges röst i världen och hjälpa i krisområden.

Dessa förslag kritiseras av regeringspartierna och borgerliga debattörer för att hota tillväxten, öka inflationen och försvåra kampen mot brottsligheten.

1. Höjda skatter på företagande och jobb: Kritiker menar att det röda blockets politik leder till högre skatter på arbete, kapital och företagande, vilket kan bromsa ekonomisk tillväxt och investeringar.
2. Dramatiskt höjda drivmedelspriser: Genom att vilja höja reduktionsplikten igen skulle bensin och framför allt diesel bli betydligt dyrare, vilket kritiker menar slår hårt mot hushåll på landsbygden och svenska åkerier.
3. Motstånd mot kärnkraft: Miljöpartiets och Vänsterpartiets kritiska hållning till ny kärnkraft ses av motståndarna som ett hot mot en stabil och planerbar elförsörjning för svensk industri.
4. Generösare migrationspolitik: Kritiker hävdar att det rödgröna blocket (särskilt V och MP) vill backa bandet till en mer kravlös och generös asylpolitik, vilket de menar skulle öka belastningen på samhället och försvåra integrationen.
5. Slappare syn på straff: Tidöpartierna kritiserar oppositionen för att vara för sval inför strängare straff, slopade straffrabatter och hårdare polismetoder, och menar att de fokuserar för mycket på förebyggande åtgärder framför repression.
6. Risk för ökad inflation: Ekonomiska kritiker menar att de stora offentliga utgifterna och bidragshöjningarna som det röda blocket föreslår riskerar att driva på inflationen och tvinga fram högre räntor.
7. Hot mot det fria skolvalet: Förslagen om att stoppa vinster och ändra kösystem till skolor ses av borgerliga väljare som ett angrepp på föräldrars och elevers rätt att fritt välja skola.
8. Ökad statlig styrning och byråkrati: Kritik riktas mot att blockets politik bygger på att staten ska reglera mer av marknaden (exempelvis bostäder och el) vilket kritiker menar leder till ineffektivitet.
9. Skadligt för svensk konkurrenskraft: Högre miljöskatter och striktare klimatkrav på kort tid anses av kritiker kunna tvinga svenska industrijobb utomlands till länder med lägre miljökrav.
10. Splittring och otydligt regeringsalternativ: Kritiker påpekar ofta att det röda blocket är djupt splittrat i centrala frågor – till exempel mellan Centerpartiets marknadsekonomiska linje och Vänsterpartiets socialism, vilket gör politiken oförutsägbar.

En indikator på tidöpartiernas förmåga att lösa komplexa samhällsproblem är att de lyckats med att stävja gängkriminaliteten och skjutningarna kopplade till den. Det är ett konkret exempel på en sittande regerings förmåga att gå från politik till handling med stor påverkan för de många. Även riktningen för aktivitetskravet är väldigt konkret: De som kan arbeta ska tillbaka till arbete. Enskilda som faller mellan stolarna gör det på grund av de systemfel, subjektiva bedömningar och ibland handhavandefel hos handläggare som kan uppstå oavsett styre.

Det rödgröna styret har över lång tid gett fel incitament för invandrare att komma till Sverige, vilket har urholkat bidrags- och socialförsäkringssystemet. På systemnivå har det inte reglerats tillräckligt. Tidöpartierna har samtidigt gett exempel på en för stringent och återhållsam migrationspolitik. Systematiskt är det däremot lättare att reglera i den riktning som tidöpartierna har satt jämfört med i det system och den riktning som de rödgröna vill bygga vidare på.

Vilken eller vilka ideologier som är bäst lämpade för ett samhälle skiftar över tid, beroende på var landet står.

Titta på för- och nackdelarna i listorna ovan (både för tidöpartierna och för de rödgröna oavsett var du normalt står). För varje punkt som du tror på, oavsett om det är på för- eller nackdelslistorna, ställ dig frågan om du tror på att handlingskraften finns för att få igenom punkten. Ge poäng för varje punkt som du tror kan bli verklighet. Räkna ihop poängen. Där har du ditt svar. Gå och rösta.

För de som tycker att ledarskap är viktigt:

En som flyr helt rådvill, påkommen:

En som kliver fram, när nöden kräver det:

En som helt tappat greppet om verkligheten:

Är det på riktigt? Hur kan en så högt uppsatt politiker både använda smeknamnet ”Jamal Hamas” och inte dra någon som helst koppling till terrorromantik, i ett och samma andetag? Det är anmärkningsvärt.