Att skriva en B-uppsats, eller snarare två …
Jag fnissar igenkännande åt min blogg-kollegas fråga om hur det ens är möjligt att presentationen av en själv ingår i kursen. Vi är uppmanade (eller beordrade, hur man nu väljer att se det hela) i två av de tre kurserna jag läser den här terminen att som första inlämningsuppgift skriva en presentation. Efter över 500 högskolepoäng där alltför många har haft som presentation som första uppgift är jag lite trött på det hela.
Jag har en känsla av att alltför många inte läser presentationen i alla fall och funderar på om jag ska spetsa till den lite och fabulera en aning. Möjligen föder jag upp giraffer på min fritid. Eller har uppfunnit en perpetum mobile. Eller ska snart flytta till Mars. Eller har fått nobelpriset i litteratur (oerhört frestande att klämma in i en presentation till någon av kurserna i litteraturvetenskap och skrivande …). Det står inte någonstans (och jag har verkligen kollat) att det man skriver i presentationen måste vara sant och jag HAR en livlig fantasi …
Nåväl, jag läser i alla fall två kurser på B-nivå under våren och ska därmed också producera två B-uppsatser. I viss mån kommer jag att plagiera mig själv, eftersom områdena är tämligen näraliggande. Viss produktion från kurs 1 kommer otvivelaktigt att dyka upp i uppsatsen i kurs 2. Frågan är då om jag fuskar när jag sneglar på mig själv och det jag kommit fram till i den andra kursen?
Johanna (som tycker att det vore kul att spexa till presentationerna i nästa kurs, men funderar på om hon inte, trots allt, är lite för gammal för att tramsa.)
